Stockholms stad — CPI Kommunrapport

### Stockholms stad under lupp: Låg CPI-poäng och hög leverantörskoncentration väcker frågor

Sammanfattning: Stockholms stad uppvisar ett lågt CPI-poäng på 45 av 100, vilket indikerar potentiella risker för korruption och oegentligheter i kommunens hantering av offentliga medel. Med en total fakturering på nära 19 miljarder SEK mellan 2022 och 2024 och en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, framträder ett mönster som kräver närmare granskning. Särskilt anmärkningsvärda är de höga snittbeloppen per faktura hos flera topp-leverantörer och en jäv-rate på 25,0, vilket är en tydlig varningssignal.

Analys: Stockholms stad, med en ekonomi som omsätter miljardbelopp, hanterar en total fakturering på 18,946,293,903 SEK under perioden 2022–2024, fördelat på 3,577 fakturor till 100 leverantörer. En koncentration på 42,3 % av betalningarna till de fem största leverantörerna – däribland Skanska Slussen Construction AB (1,576,417,941 SEK) och Skanska Sverige AB (1,405,952,580 SEK) – pekar på en beroendeställning som kan påverka konkurrensen. Är detta en naturlig följd av stora infrastrukturprojekt, eller finns det strukturella brister i upphandlingsprocessen som gynnar vissa aktörer?

Ett flertal leverantörer sticker ut med extremt höga snittbelopp per faktura. Till exempel har StorstStockholms Brandförsvar (714,971,303 SEK) ett snitt på 59,580,942 SEK per faktura, och Socialstyrelsen (448,653,729 SEK) ligger på 56,081,716 SEK per faktura. Även Skanska Slussen Construction AB har ett anmärkningsvärt snitt på 33,540,807 SEK per faktura. Dessa siffror kan återspegla stora enskilda projekt eller avtal, men de väcker också frågor om hur väl kostnaderna specificeras och kontrolleras. Finns det tillräcklig transparens kring vad dessa betalningar avser?

CPI-poängen på 45 av 100 är oroväckande lågt för en kommun av Stockholms storlek och betydelse. En jäv-rate på 25,0 och en leverantörsjäv på 20,0 indikerar att det kan finnas intressekonflikter i beslutsfattandet eller i relationerna med leverantörer. Samtidigt är det positivt att faktorer som maktkoncentration, revisionsbrister och familjekopplingar ligger på 0,0, vilket tyder på att vissa kontrollmekanismer fungerar. Men varför är visselblåsarindexet också på 0,0? Finns det en kultur som avskräcker från att rapportera oegentligheter?

Ytterligare en aspekt som förtjänar uppmärksamhet är de flaggade leverantörerna med lokala nätverkskopplingar. Skolfastigheter i Stockholm Aktiebolag SISAB (1,221,550,728 SEK) och Stiftelsen SHIS Bostäder (281,249,398 SEK) är exempel på aktörer som verkar i ett begränsat antal kommuner, vilket kan innebära en risk för beroendeförhållanden. Är dessa relationer väl dokumenterade, och hur säkerställs att upphandlingarna sker på lika villkor för alla aktörer?

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration (42,3 % till topp-5): Risk för beroende av ett fåtal aktörer och minskad konkurrens. - Extremt höga snittbelopp per faktura: Exempelvis StorstStockholms Brandförsvar (59,580,942 SEK/faktura) och Socialstyrelsen (56,081,716 SEK/faktura) – behöver dessa betalningar granskas närmare för att säkerställa att de är motiverade? - Jäv-rate på 25,0 och leverantörsjäv på 20,0: Potentiella intressekonflikter i beslutsfattande och upphandlingar bör utredas. - Lågt visselblåsarindex (0,0): Indikerar möjligtvis en brist på mekanismer eller kultur för att rapportera oegentligheter. - Lokala leverantörer med stora kontrakt: Exempelvis Skanska Slussen Construction AB och SISAB – hur säkerställs att dessa relationer inte skapar otillbörliga fördelar?

Slutsats: Stockholms stad står inför flera utmaningar kopplade till transparens och risk för oegentligheter, vilket reflekteras i det låga CPI-poängen på 45 av 100. De höga snittbeloppen per faktura hos flera leverantörer, den betydande koncentrationen av betalningar och indikationer på jäv är faktorer som motiverar en djupare granskning av kommunens upphandlingsprocesser. Samtidigt finns det positiva signaler i form av frånvaro av revisionsbrister och familjekopplingar. Transparency Sweden uppmanar till vidare utredning för att säkerställa att skattebetalarnas pengar hanteras på ett rättvist och öppet sätt. Hur kan Stockholms stad stärka sina kontrollmekanismer för att höja förtroendet för sin verksamhet?