Sotenas — CPI Kommunrapport

Sotenas kommuns låga CPI-poäng väcker frågor om leverantörsrelationer

Sammanfattning: Sotenas kommun har ett anmärkningsvärt lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket indikerar en hög risk för korruption enligt Transparency Swedens bedömningsmodell. Den ekonomiska koncentrationen till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 43,0 % av faktureringarna, samt en hög andel lokala leverantörer bland de flaggade aktörerna, pekar på behovet av en närmare granskning av upphandlingsprocesserna. Vad ligger bakom dessa siffror, och hur säkerställs transparens i relationerna med lokala aktörer?

Analys: Sotenas kommuns CPI-poäng på 20 av 100 är alarmerande och placerar kommunen i en kategori med hög risk för korruption. En bidragande faktor enligt CPI-faktorerna är leverantörsjäv, som står för hela poängsättningen med 20,0. Detta antyder att det kan finnas problematiska kopplingar eller beroenden till vissa leverantörer, vilket motiverar en djupare analys av hur upphandlingar hanteras och dokumenteras. Även om inga direkta anomalier eller jäv-personer har flaggats i datan, är det låga CPI-poänget en signal om att rutiner och kontrollmekanismer kan behöva stärkas.

Den ekonomiska datan visar att kommunens totala fakturering mellan 2022 och 2024 uppgår till 583 842 425 SEK, fördelat på 4 225 fakturor och 100 leverantörer. En koncentration på 43,0 % av betalningarna till de fem största leverantörerna är noterbar. Till exempel står Lysekils kommun (org.nr 2120001389) för 69 999 231 SEK över 143 fakturor, medan Skandikon Administration Aktiebolag (org.nr 5560234782) fakturerar 69 150 420 SEK över endast 52 fakturor, med ett snitt på 1 329 816 SEK per faktura. Sådana höga snittbelopp och koncentrationer kan vara legitima, men de väcker frågor om huruvida konkurrensen i upphandlingarna är tillräcklig och om mindre leverantörer ges möjlighet att delta.

Bland de flaggade leverantörerna dominerar lokala aktörer, såsom TESIA AB (org.nr 5565831301) med betalningar på 34 268 815 SEK och Sotenäsbostäder Aktiebolag (org.nr 5564316775) med 23 920 582 SEK. Totalt identifieras tio lokala leverantörer med betalningar från 3 689 180 SEK upp till 34 268 815 SEK, där flera verkar enbart i Sotenas kommun eller i ett fåtal närliggande kommuner. Att lokala leverantörer prioriteras kan ha praktiska skäl, men det finns en risk att detta skapar ett beroende som minskar transparensen och konkurrensen. Hur säkerställs att dessa relationer inte bygger på informella nätverk eller otillbörliga fördelar?

Slutligen är det värt att notera att flera av de största leverantörerna, såsom Menigo Foodservice AB (org.nr 5560444647) med 43 724 462 SEK över 1 593 fakturor, har betydligt lägre snittbelopp per faktura (27 448 SEK). Detta kontrasterar mot aktörer som Bygg Dialog AB (org.nr 5567056097), där nio fakturor summerar till 11 961 609 SEK med ett snitt på 1 329 068 SEK. Variationerna i fakturabelopp och frekvens mellan leverantörer kan spegla olika typer av tjänster, men de kan också indikera skillnader i hur avtal förhandlas och följs upp.

Riskindikatorer: - Lågt CPI-poäng (20/100): Indikerar en hög risk för korruption, särskilt kopplat till leverantörsjäv (20,0). Hur hanteras upphandlingsprocesserna för att minimera denna risk? - Hög koncentration till topp-5 leverantörer (43,0 %): Är konkurrensen tillräcklig, och finns det rutiner för att inkludera mindre aktörer? - Dominans av lokala leverantörer bland flaggade aktörer: Leverantörer som TESIA AB (34 268 815 SEK) och Sotenäsbostäder Aktiebolag (23 920 582 SEK) är lokalt förankrade. Finns risk för informella beroenden, och hur dokumenteras beslutsfattandet? - Stora variationer i fakturabelopp: Leverantörer som Skandikon Administration Aktiebolag (snitt 1 329 816 SEK/faktura) och Bygg Dialog AB (snitt 1 329 068 SEK/faktura) sticker ut med höga belopp. Är dessa avtal transparenta och välmotiverade?

Slutsats: Sotenas kommuns låga CPI-poäng på 20 av 100, kombinerat med en hög ekonomisk koncentration till ett fåtal leverantörer och en dominans av lokala aktörer bland de flaggade, pekar på potentiella svagheter i upphandlingsprocesserna. Även om datan inte visar direkta bevis för oegentligheter, är riskindikatorerna tillräckligt tydliga för att motivera en närmare granskning av hur avtal ingås och följs upp. Transparency Sweden uppmanar till ökad insyn och stärkt dokumentation för att säkerställa att kommunens resurser hanteras på ett rättvist och konkurrensfrämjande sätt. Frågan kvarstår: vilka åtgärder vidtas för att adressera dessa risker?