Solna stad — CPI Kommunrapport

### Solna stad under luppen: Låg CPI-poäng och höga fakturabelopp väcker frågor

Sammanfattning: Solna stad får ett anmärkningsvärt lågt resultat på Corruption Perception Index (CPI) med 20 av 100 poäng, vilket indikerar potentiella problem i hanteringen av offentliga medel. Granskningen av ekonomiska data mellan 2022 och 2024 visar en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och flera anomalier i fakturabelopp. Transparency Sweden lyfter fram dessa observationer för att belysa risker och ställa frågor om upphandlingsprocesser och transparens.

Analys: Solna stad har under perioden 2022–2024 fakturerat för totalt 7,073,309,151 SEK över 4,343 fakturor till 100 leverantörer. En tydlig koncentration framträder i betalningarna, där topp-5-leverantörerna står för 29,2 % av den totala summan. Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik (org.nr 5560130683) toppar listan med betalningar på 633,314,161 SEK över endast 23 fakturor, vilket ger ett genomsnitt på 27,535,398 SEK per faktura – en siffra som sticker ut som exceptionellt hög. Liknande mönster syns hos KPA Pensionsservice Aktiebolag (org.nr 5565691077) med ett snitt på 8,440,304 SEK per faktura och Boetten Bygg AB (org.nr 5565030029) med 6,448,233 SEK per faktura. Dessa höga belopp per faktura kan vara motiverade av stora projekt eller tjänster, men de kräver en närmare granskning av avtalens omfattning och upphandlingsprocesser.

CPI-poängen på 20 av 100 är en tydlig signal om att det kan finnas strukturella eller processrelaterade brister i Solna stad. En specifik faktor som bidrar till det låga resultatet är leverantörsjäv, som står på 20,0 i indexet, medan andra faktorer som jäv-rate, maktkoncentration och revisionsbrister ligger på 0,0. Detta pekar på att relationerna mellan kommunen och vissa leverantörer kan vara problematiska. Särskilt flaggas ett antal lokala leverantörer med begränsad geografisk spridning, såsom Barnens Montessoriakademi Östermalm AB (org.nr 5565075586) med betalningar på 162,130,732 SEK och Marbit Aktiebolag (org.nr 5561796151) med 125,941,624 SEK. Att dessa bolag verkar i få kommuner (1–2 stycken) kan indikera en risk för nära relationer eller beroenden som påverkar konkurrensen i upphandlingar.

Vidare framträder ett mönster av höga snittbelopp hos flera leverantörer, inklusive Telia Sverige AB med ett snitt på 10,865,518 SEK per faktura och Storstockholms Brandförsvar med 6,209,994 SEK per faktura. Dessa siffror kan reflektera stora kontrakt för infrastruktur eller tjänster, men det är viktigt att förstå hur dessa avtal har tilldelats och om de följer riktlinjer för transparens och konkurrens. Samtidigt noteras att antalet fakturor varierar kraftigt mellan leverantörer, från 23 fakturor för Storstockholms Lokaltrafik till 278 fakturor för Barnens Montessoriakademi Östermalm AB, vilket kan tyda på olika typer av avtal eller betalningsstrukturer.

En annan aspekt som förtjänar uppmärksamhet är den stora andelen lokala leverantörer bland de flaggade bolagen. Totalt tio leverantörer, inklusive Trexab Bygg-Sanering AB (org.nr 5566373972) med betalningar på 90,634,420 SEK och Råsunda Förstadsaktiebolag (org.nr 5560079823) med 89,296,892 SEK, verkar enbart eller huvudsakligen i Solna eller närliggande kommuner. Detta kan vara en naturlig följd av lokala behov, men det väcker också frågor om huruvida upphandlingarna är tillräckligt öppna för bredare konkurrens och om det finns risk för favorisering av vissa aktörer.

Riskindikatorer: - Hög koncentration av betalningar: Topp-5-leverantörerna står för 29,2 % av totala faktureringar, vilket kan indikera en beroendeställning till ett fåtal aktörer. - Extrema snittbelopp per faktura: Leverantörer som Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik (27,535,398 SEK/faktura) och Telia Sverige AB (10,865,518 SEK/faktura) uppvisar ovanligt höga belopp som bör granskas för att säkerställa att kontrakten är rimliga och välmotiverade. - Lokala leverantörers dominans: Flera flaggade leverantörer, såsom Barnens Montessoriakademi Östermalm AB och Marbit Aktiebolag, verkar i få kommuner, vilket kan signalera risk för otillbörliga relationer eller begränsad konkurrens. - Låg CPI-poäng och leverantörsjäv: Med en CPI-poäng på 20/100 och en specifik jävfaktor på 20,0 för leverantörer finns en tydlig riskindikator som kräver djupare analys av upphandlingsprocesser. - Variation i fakturafrekvens: Stora skillnader i antalet fakturor per leverantör (t.ex. 23 för Storstockholms Lokaltrafik mot 278 för Barnens Montessoriakademi) kan peka på ojämnheter i betalningsstrukturer eller avtalsformer.

Slutsats: Solna stad uppvisar flera indikatorer som motiverar en närmare granskning av hur offentliga medel hanteras och hur upphandlingar genomförs. Den låga CPI-poängen på 20/100, i kombination med höga fakturabelopp och en koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, skapar frågor om transparens och rättvisa i processen. Samtidigt är det viktigt att understryka att dessa observationer inte nödvändigtvis innebär oegentligheter – de kan vara resultatet av legitima och välgrundade beslut. Transparency Sweden uppmanar därför till en öppen dialog och ytterligare utredning för att säkerställa att Solna stad lever upp till kraven på ansvarstagande och konkurrens i den offentliga sektorn.