Lysekils — CPI Kommunrapport

### Lysekils kommun under luppen: Låg CPI-poäng och hög leverantörskoncentration väcker frågor

Sammanfattning: Lysekils kommun får ett anmärkningsvärt lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket signalerar potentiella risker kring transparens och korruption. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 38 % av den totala faktureringen på 1,14 miljarder SEK mellan 2022 och 2024, samt en dominans av lokala leverantörer, motiverar en närmare granskning. Transparency Sweden har analyserat datan för att identifiera mönster och riskindikatorer som kan påverka förtroendet för kommunens upphandlingsprocesser.

Analys: Lysekils kommuns CPI-poäng på 20 av 100 placerar den i en utsatt position jämfört med andra svenska kommuner, där genomsnittet ofta ligger betydligt högre. Poängen drivs primärt av en hög riskfaktor för leverantörsjäv (20.0), vilket indikerar att det kan finnas oklarheter kring hur leverantörer väljs och hur avtal sluts. Även om inga direkta anomalier eller jävsituationer har flaggats i datan, är det låga poänget en signal om att transparensen i kommunens processer kan behöva förbättras.

En tydlig observation är den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer. Mellan 2022 och 2024 fakturerade kommunen totalt 1,141,414,094 SEK över 3,843 fakturor till 100 leverantörer, där topp-5-leverantörerna stod för 38 % av beloppet. Skandikon Administration Aktiebolag (org.nr 5560234782) toppar listan med betalningar på 170,858,271 SEK över 59 fakturor, motsvarande ett snitt på 2,895,903 SEK per faktura. Även Hemsö Dona Fastigheter AB (org.nr 5567958987) sticker ut med ett högt snitt på 3,507,116 SEK per faktura över 17 fakturor, totalt 59,620,977 SEK. Denna koncentration kan vara naturlig i en mindre kommun med specifika behov, men det väcker frågor om huruvida upphandlingarna sker på lika villkor och om mindre aktörer ges möjlighet att konkurrera.

En annan aspekt som förtjänar uppmärksamhet är den stora andelen lokala leverantörer bland de flaggade aktörerna. Exempelvis är LEVA Nät AB (org.nr 5565083440), som fakturerat 84,471,468 SEK, och M. Lindwalls bygg Aktiebolag (org.nr 5564420684), med 48,501,110 SEK, båda registrerade som lokala leverantörer verksamma i enbart en eller ett fåtal kommuner. Totalt sett är 10 av de flaggade leverantörerna lokala, vilket kan tyda på en preferens för närliggande aktörer. Detta är inte nödvändigtvis problematiskt, men det kan begränsa konkurrensen och skapa risk för beroendeförhållanden mellan kommunen och specifika leverantörer.

Slutligen noterar vi att inga direkta anomalier, jävssituationer eller nätverkskopplingar har identifierats i datan. Det är positivt, men det låga CPI-poänget och avsaknaden av ett högt visselblåsarindex (0.0) indikerar att det kan finnas brister i rapporteringsstrukturer eller intern kontroll. Hur säkerställs att eventuella oegentligheter kommer fram i ljuset, och finns det tillräckliga mekanismer för att skydda anställda som rapporterar misstankar?

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5-leverantörerna står för 38 % av den totala faktureringen (1,141,414,094 SEK), vilket kan indikera begränsad konkurrens. Är upphandlingsprocesserna tillräckligt öppna för nya aktörer? - Dominans av lokala leverantörer: Många flaggade leverantörer, såsom LEVA Nät AB (84,471,468 SEK) och M. Lindwalls bygg Aktiebolag (48,501,110 SEK), är lokala. Finns det en risk för att lokala preferenser påverkar beslutsfattandet? - Lågt CPI-poäng: Med ett poäng på 20/100 och en hög riskfaktor för leverantörsjäv (20.0) framstår transparensen som en utmaning. Hur arbetar kommunen för att stärka förtroendet i sina processer? - Avsaknad av visselblåsarfunktion: Ett visselblåsarindex på 0.0 väcker frågor om hur misstankar om oegentligheter kan rapporteras säkert. Finns det planer på att införa starkare skydd för visselblåsare?

Slutsats: Lysekils kommun står inför utmaningar kopplade till sitt låga CPI-poäng på 20/100 och en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där Skandikon Administration Aktiebolag och andra toppaktörer dominerar faktureringen. Även om ingen direkt oegentlighet har identifierats i datan, pekar mönstren på risker för begränsad konkurrens och potentiella brister i transparens. Transparency Sweden uppmanar till en djupare granskning av upphandlingsprocesserna och en översyn av hur kommunen säkerställer lika villkor för alla leverantörer. Frågan kvarstår: görs tillräckligt för att bygga förtroende i en kommun där de ekonomiska flödena är så koncentrerade?