Lidkoping — CPI Kommunrapport

### Lidköping i fokus: Lågt CPI-värde och hög leverantörskoncentration väcker frågor

Sammanfattning: Lidköpings kommun uppvisar ett lågt CPI-poäng på 20/100, vilket indikerar betydande risker för korruption enligt Transparency Swedens granskning. Den ekonomiska datan visar en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 39,5 % av den totala faktureringen på 2,2 miljarder SEK mellan 2022 och 2024. Frågor om leverantörsjäv och snittbelopp per faktura framstår som centrala för vidare utredning.

Analys: Lidköpings kommuns CPI-poäng på 20/100 är alarmerande lågt och placerar kommunen i en riskzon för korruptionsrelaterade problem. Enligt datan är leverantörsjäv den mest framträdande faktorn med ett värde på 20,0, medan övriga indikatorer som jäv-rate, maktkoncentration och revisionsbrister ligger på 0,0. Detta tyder på att problematiken kan vara kopplad till relationerna mellan kommunen och dess leverantörer snarare än interna strukturer eller politisk maktfördelning.

Den ekonomiska översikten visar att kommunen hanterat fakturor för totalt 2 219 342 672 SEK under perioden 2022–2024, fördelat på 3 961 fakturor och 100 leverantörer. En koncentration på 39,5 % av betalningarna till topp-5 leverantörer är anmärkningsvärd. Skandikon Administration Aktiebolag (org.nr 5560234782) toppar listan med betalningar på 270 434 923 SEK över 40 fakturor, vilket ger ett genomsnitt på 6 760 873 SEK per faktura. Liknande höga snittbelopp ses hos Skanska Industrial Solutions AB (org.nr 5567931638) med 8 760 515 SEK per faktura och NCC Sverige AB (org.nr 5566134929) med 6 624 845 SEK per faktura. Dessa belopp avviker kraftigt från genomsnittet och flaggas som anomalier i datan.

Ytterligare anomalier inkluderar leverantörer som SOCIALSTYRELSEN och Bonus Copyright Access, ek. för., där få fakturor (2 st vardera) motsvarar mycket höga belopp på 20 005 736 SEK respektive 19 056 830 SEK. Detta väcker frågor om hur dessa avtal struktureras och varför betalningarna är så koncentrerade. Samtidigt framträder ett mönster av lokala leverantörer, såsom Projektlaget Bygg i Lidköping AB (org.nr 5568542897) med betalningar på 90 112 108 SEK och Stenhus Lidköpingsstädet 12 AB (org.nr 5567290381) med 36 816 070 SEK, som verkar ha en stark närvaro i kommunens upphandlingar. Deras begränsade geografiska verksamhet (1–3 kommuner) kan indikera en risk för beroendeförhållanden.

Det är också värt att notera att ingen information om politiskt styre eller kommunfullmäktige finns tillgänglig i datan, vilket gör det svårt att bedöma hur beslutsfattande och maktfördelning påverkar upphandlingsprocesserna. Frånvaron av jäv-personer och nätverkskopplingar i databasen är positiv, men det låga CPI-värdet och leverantörsjävet kräver ändå en djupare granskning av hur avtal tilldelas och övervakas.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 39,5 % av total fakturering, vilket kan indikera ett beroende av få aktörer. - Extrema snittbelopp per faktura: Leverantörer som Skanska Industrial Solutions AB (8 760 515 SEK/faktura) och Skandikon Administration Aktiebolag (6 760 873 SEK/faktura) sticker ut med mycket höga belopp. Hur motiveras dessa summor? - Få fakturor med höga belopp: SOCIALSTYRELSEN och Bonus Copyright Access, ek. för., har få fakturor men betalningar på över 19–20 miljoner SEK. Är detta resultatet av enstaka stora avtal eller finns andra förklaringar? - Lokala leverantörer: Ett flertal lokala aktörer, såsom Projektlaget Bygg i Lidköping AB och XR Berg och Maskin AB, dominerar betalningarna. Finns risk för favorisering eller bristande konkurrens? - Leverantörsjäv (20,0): Den höga poängen i denna kategori signalerar behovet av att granska relationerna mellan kommunen och dess leverantörer.

Slutsats: Lidköpings kommuns låga CPI-poäng på 20/100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och anomalier i fakturabelopp, pekar på potentiella risker i upphandlingsprocesserna. Även om datan inte visar direkta bevis på oegentligheter, är det tydligt att leverantörsjävet och de ekonomiska mönstren kräver en närmare granskning. Transparency Sweden uppmanar till ökad insyn i hur avtal tilldelas och efterlyser svar på varför vissa leverantörer, både lokala och nationella, dominerar betalningarna i sådan omfattning. En oberoende utredning av dessa faktorer är nödvändig för att säkerställa att kommunens resurser hanteras på ett transparent och rättvist sätt.