Jarfalla — CPI Kommunrapport

### Järfälla kommuns låga CPI-poäng väcker frågor om leverantörsrelationer

Sammanfattning: Järfälla kommun har ett anmärkningsvärt lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket indikerar betydande risker för korruption eller oegentligheter i den offentliga hanteringen. En granskning av ekonomiska data och leverantörsrelationer visar en hög koncentration av betalningar till ett fåtal aktörer och flera lokala leverantörer med begränsad geografisk spridning. Detta, tillsammans med anomalier i fakturabelopp, motiverar en närmare titt på hur upphandlingar och betalningar hanteras.

Analys: Järfälla kommuns totala fakturering mellan 2022 och 2024 uppgår till närmare 2 miljarder SEK (1 995 596 211 SEK) fördelat på 3 789 fakturor och 100 leverantörer. En topp-5-koncentration på 35,3 % innebär att en betydande andel av kommunens resurser går till ett fåtal stora aktörer. Bland dessa sticker Nytida AB (194 798 102 SEK över 514 fakturor) och Wåga & Wilja Förskolor AB (156 099 924 SEK över 144 fakturor) ut som de största mottagarna. Även om detta inte nödvändigtvis innebär oegentligheter, väcker det frågor om huruvida konkurrensen i upphandlingar är tillräcklig för att säkerställa bästa möjliga användning av skattepengar.

En anmärkningsvärd observation är de höga snittbeloppen per faktura hos vissa leverantörer. Brandkåren Attunda, som fakturerat 91 226 862 SEK över endast 10 fakturor, har ett snittbelopp på 9 122 686 SEK per faktura. Likaså har KPA Pensionsservice Aktiebolag fakturerat 15 308 012 SEK över endast 2 fakturor, vilket ger ett snitt på 7 654 006 SEK. Sådana extrema belopp per faktura kan indikera att betalningar slås samman på ett sätt som minskar transparensen kring vad som faktiskt betalas för. Det är också värt att notera att flera leverantörer, som Vittraskolorna AB (snitt 2 257 135 SEK per faktura) och Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik (snitt 2 461 096 SEK per faktura), uppvisar höga snittbelopp, vilket kan vara naturligt för vissa tjänster men ändå förtjänar en närmare granskning.

En annan aspekt som sticker ut är den stora andelen lokala leverantörer med verksamhet i ett fåtal kommuner. Exempelvis har Wåga & Wilja Förskolor AB (156 099 924 SEK), AHA Utbildning AB (49 780 462 SEK) och Skrattegi Förskolor & Utbildning AB (29 242 647 SEK) flaggats för sin begränsade geografiska spridning. Totalt listas tio leverantörer som "lokala" med betalningar från Järfälla kommun, vilket kan tyda på en preferens för lokala aktörer. Detta behöver inte vara problematiskt, men det kan minska konkurrensen och riskera att relationer mellan kommun och leverantörer blir för nära, vilket i sin tur kan påverka objektiviteten i upphandlingsprocesser.

CPI-faktorerna visar att leverantörsjäv står för hela poängsättningen (20,0), medan övriga faktorer som jäv-rate, maktkoncentration och revisionsbrister ligger på 0,0. Detta fokuserar uppmärksamheten på relationerna mellan kommunen och dess leverantörer. Även om inga konkreta bevis för oegentligheter framkommer i datan, är det låga CPI-poänget och de flaggade leverantörerna tillräckliga skäl för att ställa frågor om hur upphandlingar genomförs och hur beslut om betalningar fattas.

Riskindikatorer: - Hög koncentration av betalningar: 35,3 % av faktureringarna går till topp-5 leverantörer, vilket kan indikera en begränsad konkurrens i upphandlingar. - Extrema snittbelopp per faktura: Leverantörer som Brandkåren Attunda (9 122 686 SEK/faktura) och KPA Pensionsservice Aktiebolag (7 654 006 SEK/faktura) uppvisar ovanligt höga belopp, vilket kan minska transparensen. - Lokala leverantörer: Ett flertal flaggade leverantörer, såsom Wåga & Wilja Förskolor AB och AHA Utbildning AB, har verksamhet i få kommuner, vilket kan tyda på nära relationer eller preferenser. - Lågt CPI-poäng: Ett poäng på 20 av 100 signalerar en generell risk för korruption eller oegentligheter som bör granskas närmare.

Slutsats: Järfälla kommuns låga CPI-poäng på 20 av 100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och flera anomalier i fakturabelopp, ger anledning till vidare granskning av kommunens upphandlingsprocesser. Datan visar inga direkta bevis för oegentligheter, men mönstren av lokala leverantörer och extrema fakturabelopp väcker berättigade frågor om transparens och konkurrens. Transparency Sweden rekommenderar att kommunen redovisar hur upphandlingar genomförs och säkerställer att relationer med leverantörer inte påverkar objektiviteten i beslutsfattandet. En djupare analys av de flaggade leverantörerna och deras kopplingar till kommunen kan vara ett viktigt nästa steg för att säkerställa att skattepengar används på bästa möjliga sätt.