Herrljunga — CPI Kommunrapport

### Herrljunga kommuns låga CPI-poäng väcker frågor om leverantörskoncentration

Sammanfattning: Herrljunga kommun får ett oroväckande lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket indikerar potentiella risker för korruption eller oegentligheter i den offentliga hanteringen. Framför allt pekar datan på en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och en betydande andel lokala aktörer bland de största mottagarna. Transparency Sweden har granskat datan för att identifiera mönster och riskområden som kräver vidare utredning.

Analys: Herrljunga kommuns totala fakturering mellan 2022 och 2024 uppgår till 808,182,435 SEK, fördelat på 3,464 fakturor och 100 leverantörer. En tydlig observation är den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal aktörer, där de fem största leverantörerna står för 43,4 % av den totala summan. RO-Gruppen Södra Älvsborg AB (org.nr 5569046286) toppar listan med betalningar på 161,357,452 SEK över 63 fakturor, vilket ger ett genomsnitt på 2,561,229 SEK per faktura. Även Vårgårda kommun (org.nr 2120001454) och Skandikon Administration Aktiebolag (org.nr 5560234782) mottar stora summor, med 74,123,507 SEK respektive 51,028,832 SEK. Denna koncentration kan vara naturlig i en mindre kommun, men den väcker frågor om hur upphandlingsprocesserna säkerställer konkurrens och transparens.

En annan aspekt som sticker ut är den stora andelen lokala leverantörer bland de flaggade aktörerna. Företag som Herrljunga Elektriska Aktiebolag (org.nr 5560069816) med betalningar på 28,804,575 SEK, Per Palmén Maskin AB (org.nr 5568811961) med 20,283,073 SEK och Dolfén & Borhammar Entreprenad AB (org.nr 5568976830) med 16,358,274 SEK är alla lokalt förankrade och verksamma i få kommuner. Att lokala aktörer dominerar är inte i sig problematiskt, men det kan innebära en risk för beroendeförhållanden eller otillbörlig påverkan om det saknas tydliga rutiner för att hantera intressekonflikter. CPI-faktorn för leverantörsjäv står på 20.0, vilket är den enda flaggade parametern i datan och antyder att detta område behöver granskas närmare.

Politiskt sett är Herrljunga kommun präglad av ett fragmenterat styre med en koalition av S, C, L och V, där S innehar posten som kommunstyrelsens ordförande. Mandatfördelningen är relativt jämn, med S, SD, M och C som de största partierna, vilket teoretiskt kan skapa en balans av makt. Samtidigt är maktkoncentration och jäv-rate i CPI-datan noll, vilket är positivt. Dock är det låga totala CPI-poänget på 20/100 en indikation på att det kan finnas strukturella brister i kommunens hantering av upphandlingar och transparens, även om specifika anomalier inte flaggats i datan.

Slutligen är det värt att notera att visselblåsarindexet ligger på 0.0, vilket kan tyda på en brist på mekanismer eller kultur för att rapportera oegentligheter. I en kommun av Herrljungas storlek, där relationer mellan aktörer ofta är täta, är detta en potentiell svaghet. Hur säkerställs att anställda och medborgare kan lyfta fram problem utan rädsla för repressalier?

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: De fem största leverantörerna står för 43,4 % av den totala faktureringen, vilket kan indikera begränsad konkurrens i upphandlingsprocesserna. - Dominans av lokala leverantörer: Flaggade aktörer som Herrljunga Elektriska Aktiebolag (28,804,575 SEK) och Per Palmén Maskin AB (20,283,073 SEK) är lokalt baserade, vilket ökar risken för beroendeförhållanden. - Leverantörsjäv i CPI-datan: Poängen på 20.0 för leverantörsjäv är den enda flaggade faktorn och bör undersökas för att förstå orsaken. - Lågt visselblåsarindex: Ett index på 0.0 kan tyda på bristande rutiner för att rapportera oegentligheter, vilket är särskilt problematiskt i en mindre kommun med täta nätverk.

Slutsats: Herrljunga kommuns låga CPI-poäng på 20/100 är en varningssignal som motiverar en djupare granskning av hur upphandlingar och leverantörsrelationer hanteras. Den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal aktörer, tillsammans med en betydande andel lokala leverantörer, pekar på potentiella risker för konkurrens och transparens. Samtidigt finns inga direkta anomalier eller jäv-kopplingar i datan, vilket innebär att problemen kan vara strukturella snarare än individuella. Transparency Sweden uppmanar till vidare utredning av kommunens upphandlingsrutiner och rutiner för att förebygga intressekonflikter – hur säkerställs att skattebetalarnas pengar används på ett effektivt och rättvist sätt?