Gnosjo — CPI Kommunrapport

### Gnosjö Kommuns Låga CPI-Poäng Väcker Frågor om Leverantörsrelationer

Sammanfattning: Gnosjö kommun uppvisar ett oroande lågt resultat i Corruption Perception Index (CPI) med en poäng på endast 20 av 100, vilket indikerar betydande risker för korruption. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och en tydlig dominans av lokala aktörer i upphandlingarna sticker ut i datan. Transparency Sweden granskar här mönstren och ställer frågor om hur dessa relationer hanteras för att säkerställa transparens och rättvisa.

Analys: Gnosjö kommuns CPI-poäng på 20/100 placerar dem i en riskzon för korruption enligt internationella standarder. Även om faktorer som jäv-rate (0.0), maktkoncentration (0.0) och revisionsbrister (0.0) inte flaggas som problematiska, är leverantörsjäv en framträdande indikator med ett värde på 20.0. Detta tyder på att relationerna mellan kommunen och dess leverantörer kan innehålla risker som kräver närmare granskning.

Ekonomiskt sett hanterade Gnosjö kommun faktureringar på totalt 759,363,893 SEK mellan 2022 och 2024, fördelat på 3,957 fakturor och 100 leverantörer. En koncentration på 39.6% av betalningarna till de fem största leverantörerna är anmärkningsvärd. Skandikon Administration Aktiebolag (org.nr 5560234782) toppar listan med 85,202,352 SEK över 46 fakturor, följt av Lagans Byggnads Aktiebolag (org.nr 5564917408) med 73,297,896 SEK över 27 fakturor. Dessa höga belopp och det låga antalet fakturor per leverantör (med snitt på 1,852,225 SEK respektive 2,714,737 SEK per faktura) väcker frågor om hur upphandlingarna har strukturerats och om konkurrensen varit tillräcklig.

Ett tydligt mönster i datan är den stora andelen lokala leverantörer bland de flaggade aktörerna. Företag som Gunnarssons Maskinstation Aktiebolag (org.nr 5561703801) med 16,426,920 SEK och Högberg Ebbesson Karttunen Bygg Gnosjö AB (org.nr 5568341407) med 15,345,010 SEK är exempel på lokala bolag som enbart eller huvudsakligen arbetar med Gnosjö kommun. Totalt identifieras tio lokala leverantörer med betydande betalningsvolymer, vilket kan indikera en preferens för lokala aktörer. Även om detta inte nödvändigtvis är problematiskt, kan det begränsa konkurrensen och skapa beroendeförhållanden som påverkar transparensen.

Det är också värt att notera att flera av dessa lokala leverantörer har relativt få fakturor i förhållande till de höga beloppen. Till exempel har Torskinge Plåtslageri Aktiebolag (org.nr 5561567354) fakturerat 12,644,311 SEK över endast 25 fakturor, med ett snitt på 505,772 SEK per faktura. Detta kan tyda på stora enskilda projekt eller avtal, men det är oklart om dessa upphandlingar har följt en öppen och konkurrensutsatt process.

Slutligen saknas information om politiskt styre och kommunfullmäktiges sammansättning i datan, vilket gör det svårare att bedöma om det finns kopplingar mellan beslutsfattare och leverantörer. Transparency Sweden noterar att inga direkta anomalier eller jäv-personer har flaggats, men det låga CPI-poänget och leverantörsjäv-indikatorn på 20.0 motiverar en djupare granskning av hur upphandlingsprocesserna fungerar i praktiken.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: 39.6% av betalningarna går till topp-5 leverantörer, vilket kan indikera begränsad konkurrens. Hur säkerställs att andra aktörer får möjlighet att delta i upphandlingar? - Dominans av lokala leverantörer: Tio flaggade leverantörer är lokala, med betalningar mellan 5,774,893 SEK och 16,426,920 SEK. Finns det en policy som prioriterar lokala aktörer, och i så fall, hur balanseras detta mot krav på öppen konkurrens? - Höga snittbelopp per faktura: Leverantörer som Lagans Byggnads Aktiebolag (2,714,737 SEK/faktura) och Skandikon Administration Aktiebolag (1,852,225 SEK/faktura) har höga belopp per faktura. Är dessa kontrakt resultatet av transparenta upphandlingar? - Leverantörsjäv-indikator på 20.0: Vad ligger bakom detta värde, och vilka specifika relationer eller processer bidrar till risken för jäv?

Slutsats: Gnosjö kommuns låga CPI-poäng på 20/100 är en tydlig signal om att det finns strukturella risker i hur upphandlingar och leverantörsrelationer hanteras. Den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer, tillsammans med en stark närvaro av lokala aktörer, pekar på potentiella brister i konkurrens och transparens. Transparency Sweden uppmanar till en närmare granskning av upphandlingsprocesserna och de underliggande orsakerna till det låga CPI-värdet. Utan att dra förhastade slutsatser är det viktigt att ställa frågor om hur kommunen säkerställer rättvisa och öppenhet i sina affärer för att skydda skattebetalarnas intressen.