Fargelanda — CPI Kommunrapport

### Lågt CPI-värde i Fargelanda kommun väcker frågor om leverantörsrelationer

Sammanfattning: Fargelanda kommun har ett anmärkningsvärt lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket indikerar en hög risk för korruption enligt Transparency Swedens bedömningsmodell. Särskilt framträder en koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 39,1 % av den totala faktureringen på 627,5 miljoner SEK mellan 2022 och 2024. Denna analys granskar datan för att identifiera mönster och riskindikatorer som kan behöva vidare utredning.

Analys: Fargelanda kommuns CPI-poäng på 20/100 är en tydlig signal om att det finns strukturella eller processrelaterade brister som kan påverka transparensen i den kommunala verksamheten. En av de mest framträdande faktorerna i CPI-bedömningen är leverantörsjäv, som står för hela poängsättningen på 20,0. Detta innebär att det finns indikationer på att vissa leverantörsrelationer kan vara problematiska, även om inga direkta anomalier eller jäv-personer har flaggats i datan.

En närmare titt på faktureringsdatan visar att de fem största leverantörerna – Uddevalla Kommun (77,8 miljoner SEK), Skandikon Administration Aktiebolag (56,0 miljoner SEK), Livförsäkringsbolaget Skandia (46,1 miljoner SEK), Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (37,2 miljoner SEK) och Järbo Friskola (28,1 miljoner SEK) – tillsammans står för en betydande del av kommunens totala fakturering på 627,5 miljoner SEK. Denna koncentration på 39,1 % till topp-5 leverantörer är i sig inte nödvändigtvis problematisk, men den väcker frågor om hur upphandlingsprocesserna ser ut och om det finns tillräcklig konkurrens på marknaden för dessa tjänster.

Vidare framträder ett mönster bland de flaggade leverantörerna, där flera lokala aktörer såsom Järbo Friskola (28,1 miljoner SEK), Stigens Friskola AB (23,8 miljoner SEK) och SBB Dyrtorp 1:129 Fastighets AB (22,8 miljoner SEK) enbart verkar ha affärsrelationer med Fargelanda kommun. Att så många leverantörer är lokala och har en begränsad kundbas (1-3 kommuner) kan indikera en risk för beroendeförhållanden eller otillräcklig granskning av avtal och prissättning. Exempelvis har SBB Dyrtorp 1:129 Fastighets AB ett högt snitt per faktura på 992 276 SEK, vilket kan vara värt att undersöka närmare för att säkerställa att betalningarna är marknadsmässiga.

Det är också noterbart att antalet fakturor per leverantör varierar kraftigt. Till exempel har Västra Götalandsregionen 148 fakturor med ett snitt på 74 173 SEK per faktura, medan Skandikon Administration Aktiebolag har 56 fakturor med ett snitt på över 1 miljon SEK per faktura. Sådana skillnader kan vara naturliga beroende på tjänsternas natur, men de bör granskas för att utesluta oegentligheter i faktureringsrutinerna.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 39,1 % av total fakturering (627,5 miljoner SEK), vilket kan indikera otillräcklig konkurrens i upphandlingar. - Lokala leverantörsrelationer: Flaggade leverantörer som Järbo Friskola (28,1 miljoner SEK) och Stigens Friskola AB (23,8 miljoner SEK) har enbart affärer med Fargelanda kommun, vilket kan innebära risk för beroendeförhållanden. - Höga snittbelopp per faktura: Leverantörer som Skandikon Administration Aktiebolag (snitt 1 000 263 SEK/faktura) och SBB Dyrtorp 1:129 Fastighets AB (snitt 992 276 SEK/faktura) sticker ut med höga belopp per faktura, vilket bör granskas för marknadsmässighet. - Lågt CPI-poäng drivet av leverantörsjäv: Med ett värde på 20,0 i leverantörsjäv är det viktigt att undersöka hur dessa relationer etableras och övervakas.

Slutsats: Fargelanda kommuns låga CPI-poäng på 20/100 och den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer pekar på potentiella risker i upphandlings- och leverantörsprocesserna. Även om inga direkta anomalier eller jäv har identifierats i datan, finns det tillräckligt med indikatorer – såsom den höga andelen lokala leverantörer och stora snittbelopp per faktura – för att motivera en djupare granskning. Transparency Sweden uppmanar till ökad transparens i kommunens upphandlingsrutiner och en översyn av relationerna med flaggade leverantörer för att säkerställa att skattebetalarnas medel används på ett effektivt och rättvist sätt. Har kommunen tillräckliga kontrollmekanismer för att garantera konkurrens och marknadsmässiga villkor i sina avtal? Det är en fråga som behöver besvaras.