Eksjo — CPI Kommunrapport

### Eksjö Kommun under lupp: Låg CPI-poäng väcker frågor om leverantörskoncentration

Sammanfattning: Eksjö kommun har en anmärkningsvärt låg poäng på Corruption Perception Index (CPI) med 20 av 100, vilket indikerar potentiella risker för korruption eller bristande transparens. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 57,5 % av den totala faktureringen på 1,513 miljarder SEK mellan 2022 och 2024, samt flaggade lokala leverantörer, bidrar till bilden av en kommun som behöver granskas närmare. Denna analys belyser datan och ställer frågor om hur upphandlingar och leverantörsrelationer hanteras.

Analys: Eksjö kommuns CPI-poäng på 20 av 100 är en tydlig indikator på att det kan finnas strukturella eller processrelaterade problem i den kommunala verksamheten. Även om flera CPI-faktorer som jäv-rate (0,0), maktkoncentration (0,0) och revisionsbrister (0,0) inte visar några avvikelser, sticker leverantörsjäv ut med en poäng på 20,0. Detta antyder att det kan finnas risker kopplade till hur leverantörsrelationer hanteras, vilket motiverar en djupare granskning av upphandlingsprocesserna.

Den ekonomiska datan visar att Eksjö kommun mellan 2022 och 2024 fakturerade totalt 1,513 miljarder SEK över 4 136 fakturor till 100 leverantörer. En koncentration på 57,5 % av betalningarna till de fem största leverantörerna är anmärkningsvärd. Eksjö Kommunfastigheter AB (org.nr 5566678230) står ensam för 335,7 miljoner SEK, följt av Skandikon Administration Aktiebolag (org.nr 5560234782) med 207,5 miljoner SEK och Eksjö Energi AB (org.nr 5560053950) med 154,1 miljoner SEK. Är dessa höga belopp ett resultat av långvariga avtal, eller finns det andra faktorer som påverkar fördelningen av medel?

En specifik anomali i datan är de mycket höga snittbeloppen per faktura till Statens Skolverk (org.nr 2021004185), där varje faktura i genomsnitt ligger på 5,69 miljoner SEK över endast 10 fakturor. Detta sticker ut jämfört med andra leverantörer och väcker frågan om vad dessa betalningar avser och hur de motiveras. Är det fråga om stora engångsbetalningar för specifika projekt, eller finns det brister i uppföljningen av dessa transaktioner?

Ytterligare en aspekt att beakta är den stora andelen lokala leverantörer som flaggats i datan. Eksjö Kommunfastigheter AB, Eksjö Energi AB, ITOLV AB (org.nr 5565132478) och flera andra lokala aktörer dominerar betalningslistan, och många av dem verkar enbart i Eksjö eller ett fåtal kommuner. Detta kan vara naturligt med tanke på kommunens storlek och geografiska läge, men det väcker också frågor om huruvida upphandlingar sker på lika villkor och om det finns tillräcklig konkurrens från externa aktörer.

Slutligen är det viktigt att notera att ingen information om politiskt styre, kommunfullmäktige eller jäv-personer finns tillgänglig i datan. Detta gör det svårare att bedöma om det finns personliga eller politiska kopplingar som kan påverka beslutsfattandet. Hur ser Eksjö kommuns interna rutiner ut för att säkerställa transparens och undvika intressekonflikter i samband med upphandlingar?

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 57,5 % av total fakturering (1,513 miljarder SEK), vilket kan tyda på beroende av ett fåtal aktörer. - Anomali i fakturabelopp: Statens Skolverk (org.nr 2021004185) har ett extremt högt snittbelopp på 5,69 miljoner SEK per faktura över 10 fakturor – vad ligger bakom dessa betalningar? - Lokala leverantörer dominerar: Flaggade lokala aktörer som Eksjö Kommunfastigheter AB (335,7 miljoner SEK) och Eksjö Energi AB (154,1 miljoner SEK) har stora kontrakt, vilket kan minska konkurrensen. - Leverantörsjäv (CPI-faktor 20,0): Denna poäng indikerar en risk kopplad till leverantörsrelationer – hur säkerställs opartiskhet i upphandlingar? - Brist på politisk data: Avsaknaden av information om styre och kommunfullmäktige gör det svårt att bedöma eventuella politiska kopplingar till leverantörer.

Slutsats: Eksjö kommuns låga CPI-poäng på 20 av 100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och flaggade lokala aktörer, pekar på behovet av en noggrannare granskning av upphandlingsprocesser och leverantörsrelationer. Datan visar inga direkta bevis för oegentligheter, men de identifierade riskindikatorerna – såsom anomalin med Statens Skolverks fakturor och den höga andelen lokala leverantörer – motiverar vidare utredning. Transparency Sweden uppmanar Eksjö kommun att redovisa hur de arbetar för att säkerställa konkurrens och transparens i sina ekonomiska transaktioner, samt att klargöra bakgrunden till de stora betalningarna till enskilda aktörer.