Boxholms — CPI Kommunrapport

### Boxholms kommun: Låg CPI-poäng väcker frågor om leverantörskoncentration

Sammanfattning: Boxholms kommun uppvisar en oroväckande låg poäng på Corruption Perception Index (CPI) med 26 av 100, vilket placerar kommunen i en riskzon för korruptionsrelaterade problem. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, särskilt Aktiebolaget Boxholmshus med 61,089,000 SEK, samt flera lokala leverantörer med begränsad geografisk spridning, sticker ut i datan. Denna analys granskar mönstren och ställer frågor om hur upphandlingsprocesser och leverantörsval hanteras.

Analys: Boxholms kommuns CPI-poäng på 26/100 är anmärkningsvärt lågt och indikerar en potentiell sårbarhet i de strukturer som ska säkerställa transparens och rättvisa i den offentliga förvaltningen. En av de mest framträdande faktorerna i datan är maktkoncentrationen, som mäts till 5.7, samt leverantörsjävet som står för en betydande del av riskbedömningen med en poäng på 20.0. Detta, kombinerat med en politisk dominans av Socialdemokraterna (41% av mandaten i kommunfullmäktige), kan bidra till en miljö där beslut fattas utan tillräcklig bredd i perspektiv.

Ekonomiskt sett är koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer påtaglig. Topp-5 leverantörerna står för 55.6% av den totala faktureringen på 231,707,312 SEK mellan 2022 och 2024. Aktiebolaget Boxholmshus, med betalningar på 61,089,000 SEK över 905 fakturor, är den största mottagaren och representerar en betydande andel av kommunens utgifter. Även om det kan finnas legitima skäl till detta, exempelvis att bolaget hanterar bostäder eller andra centrala tjänster, väcker den höga koncentrationen frågor om huruvida konkurrensutsatta upphandlingar verkligen genomförs.

Vidare framträder ett mönster av lokala leverantörer med begränsad verksamhet i andra kommuner. Exempelvis har Framtidens Bryggor i Sverige AB (1,455,535 SEK över 2 fakturor) och Kanonaden Entreprenad AB (1,575,906 SEK över 1 faktura) flaggats som anomalier på grund av höga belopp i förhållande till antalet fakturor. Detta kan tyda på enstaka stora projekt, men det är också en signal om att granskning av dessa kontrakt behövs för att säkerställa att de följer gällande upphandlingsregler.

Ytterligare en aspekt som förtjänar uppmärksamhet är de flaggade leverantörerna med nätverkskopplingar, där flera lokala aktörer som AS&B Executive AB (2,082,172 SEK) och AB Boxholmsteknik (1,661,145 SEK) enbart eller huvudsakligen verkar i Boxholm eller ett fåtal kommuner. Detta kan vara naturligt i en mindre kommun, men det ökar risken för beroendeförhållanden mellan kommunen och dess leverantörer. Att ingen jäv-rate eller familjekopplingar har identifierats (båda 0.0) är positivt, men det låga visselblåsarindexet (0.0) antyder att det kan saknas mekanismer för att rapportera oegentligheter.

Slutligen är det värt att notera att revisionsbrister och koncernkontroll båda ligger på 0.0, vilket tyder på att det inte finns några direkta indikationer på systematiska fel i dessa områden. Men med tanke på det låga CPI-poänget och den höga leverantörskoncentrationen är det viktigt att kommunen aktivt arbetar för att stärka transparensen i sina processer.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 55.6% av faktureringen, med Aktiebolaget Boxholmshus (61,089,000 SEK) som dominerande aktör. Hur säkerställs konkurrens i upphandlingarna? - Anomalier i fakturering: Leverantörer som Kanonaden Entreprenad AB (1,575,906 SEK över 1 faktura) och Framtidens Bryggor i Sverige AB (1,455,535 SEK över 2 fakturor) har oproportionerligt höga belopp. Vad ligger bakom dessa kontrakt? - Lokala leverantörer: Flera flaggade aktörer, såsom AS&B Executive AB (2,082,172 SEK) och AB Boxholmsteknik (1,661,145 SEK), har begränsad geografisk spridning. Finns risk för beroendeförhållanden? - Lågt visselblåsarindex (0.0): Bristen på rapporteringsmekanismer kan hämma upptäckt av oegentligheter. Hur kan kommunen stärka detta område?

Slutsats: Boxholms kommun står inför utmaningar kopplade till sin låga CPI-poäng på 26/100 och den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer. Även om datan inte visar direkta bevis för korruption eller jäv, pekar mönstren på en potentiell sårbarhet i upphandlingsprocesserna och risken för beroendeförhållanden med lokala aktörer. Transparency Sweden rekommenderar en djupare granskning av de flaggade kontrakten och en översyn av hur kommunen säkerställer konkurrens och transparens i sina affärer. Frågan kvarstår: görs tillräckligt för att skydda skattebetalarnas pengar från risker kopplade till maktkoncentration och leverantörsberoende?